Gick å la mig men kom på att jag skulle ju kolla på tv ikväll.
Detta är viktigt, jag vet redan att jag vippar på gränsen själv. Men jag inbillar mig att jag inte är i direkt farozon om jag bara sover ok, äter bra å rör på mig å ägnar viss tid till nåt jag för stunden längtar efter vilket kan vara att sy, pyssla, städa, gå på bio, kyrkan, bibliotek eller handla på ICA. Det håller tankar å känslor i schack. Men ibland är det ok att låta allt bara komma å inte försöka stoppa "anfallen" å bara deppa ihop å ligga i sängen å låta allt bara rasa över mig. Men oförståelsen från omgivningen är nåt jag inte kan arbeta bort därför blir det aldrig jämn harmoni på toppen. Det är som man ofta säger...ge mer kärlek, krama hårt men håll käft. Men jag kan inte hjälpa att jag kanske skulle söka hjälp å få svar. Jag vill inte medicineras med rädsla för ett beroende men om det skulle ge mig harmoni å bättre balans så kanske jag måste ge mig....
Periodvis tycker jag ju att allt är skit å att jag kanske skulle få det bättre om jag va själv.... kanske är det inte så. Men jag saknar ju värmen å gemenskapen. Att själv läka eller att själv stötta å själv ta resan är inte möjligt....oavsett vad ni säger.
Ett bra program, det är så vanligt å viktigt men nu vill jag sova.
Nattizzz, kram till livet ❤
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar