Det va inte nån happyday man vaknade till. Huvudvärk from hell å röda ögon. Men två kalas skulle avklaras så det va bara att göra det bästa. Efter frukost valde vi att berätta för de små barnen vad som hände med Lizzie i går kväll. Eftersom mannen hade plockat bort kattens mat å vattenskål så reagerade minstingen direkt varför Lizzies mat var borta. De fick även chansen att se henne å klappa henne å ta farväl. Magnus va fantastisk på att ta det på ett barnspråk å lättsamt. Slälv hade jag svårt att prata då tårarna bara rullade på.
Fix å trix inför dagens kalas för både smörgåstårta å gräddtårta skulle dekoreras, vimplar sättas upp barnen duschas ...ja ni fattar. Klockan 11 slogs portarna upp å 17:30 stängdes dom. Emilia är en väl firad å glad 5-åring med massa nya erfarenheter rikare. Något fundersam å tagen av det sorgsna stundvis men mest hon har skrattat och lekt som vanligt. Lovisa har reagerat typ likadant....vill leka med Lizzie osv.
Korvgrillning, marängtårta å fiskedamm med vänner å ett gäng barn. Paus å sen på igen med smörgåstårta å gräddtårta med delar av släkten. Om jag inte rullade innan så gör jag det nu. Smörgåstårtan funkade....rostbiff, syltlök på toppen, kalkonröra med pepparot som en fyllning. Soltorkad tomat, äpple å saltgukröra som en annan fyllning. Men ärligt....leverpastejröra och mimosasallad är min favvo.
Innan mörkret fick vi lov att begrava Lizzie. Mannen tog spaden å ordnade allt innan vi kom och tog ett sista farväl. Vi har en plats att gå till nu och barnen vet. Nu vill jag hitta fokus på livet....det va lixom inte på topp för ett dygn sedan å jag halkade ner ett par steg extra. Imon vill jag vakna piggare å lite gladare.
Kram å ta hand om dom du håller kär.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar