Satt uppe länge igår å lyssnade på olika poddar å broderade...vilket resulterade i en trött tant idag....slappade i sängen medans en katt bet i fingrarna å barnen hoppade på ryggen....känner att min förkylning tar mig till en ny nivå som inte uppskattas. Men hur som haver så gör jag mina morgonbestyr....kollar insta å fb. å läser om flera sorgebesked å sista farväl därav en stor konstnär och artist vår allas Leonard Cohen. Idag tar jag fram en skiva i min samling å trudeluttar lite.
Men vad är det med den här årstiden? Årets gnistrande tid med snö, frost å is ute. Inne tänder vi ljus eller en eld i öppna spisar. Kryper upp i sofforna med fluffiga kuddar å mjuka plädar....dricker varm choklad å lite längre fram glöggas det i var gård. Julen smyckas och klappar slos in..en tid av förväntningar...ofta på tok för höga men ändå en tid av glädje å värme. Men varför är det alltid så attså många passar på att kika in till andra sidan å lämna resten kvar här just de sista månaderna på året? Säger som alla andra år....det borde vara förbjudet att dö nu å lämna alla sörjande i de tider som ska vara så glädjefyllda. Jag skräms av döden å räds över att mista nån i min närhet å lider med alla som mister någon. Räcker med att jag läser om nån stackare....jag gråter lätt. När Cohens Hallelujah spelades trillade mina tårar så barnen undrade varför....just då var det bara för att just den låten har sån maktfull text å betyder mycket för mig.
Ta hand om varandra. Lev älska njut.
RIP
Leonard Cohen
❤Musiken dör aldrig ❤
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar