Ytterligare en dag av extrem trötthet och energilöshet. Kroppen orkar inte och att bara lyfta armarna känns som betongblock. En trolig vagel på ögat ger skönheten ett extra lyft. Men jag vågar inte säga hur illa jag egentligen mår....ni vet det är farsdag å inte min dag att få uppmärksamhet, det är inte min kotlett att dra på mig all attention. Jo helst skulle jag vilja det men nä jag är på det torpet dödförklarad. Den som ger mig en kram har lixom halva inne. My affection seeking for touch. Har inte ens orkat lyfta luren å ringa min egen far....han kommer ju säkert fråga hur det är med mig å vad säger man då? Det är skit just nu å jag vet inte hur jag tar mig ur det. Vill någon ha det svaret på en så enkel fråga? Nä uppenbarligen inte för om jag öppnar upp mitt sanna mående så stämplas det ner med ....då får du ta tag i det. Jo förvisso helt korrekt men jag orkar inte, jag vet inte i vilken tråd jag ska börja dra i. Idag hade jag helst gömt mig nånstans där det var tyst och mörkt...lite svalt. Imon ska man jobba....det blir säkert bra när man väl är på plats en sorry nu är det svajigt. Jag vet inte hur pass svajigt än....men jag ser inte ljuset i den grå tunnel jag just nu rumlar runt i. Folk som pratar om att ta sig ur en dimp talar om samma saker som jag, vi kravlar oss upp på olika sätt, vi stannar nere olika länge. Men säg aldrig åt någon nere att det bara är att rycka upp sig. Jag vet väl egentligen lite hur jag bör ta mig an min uppgift men vägen dit att sortera upp skräpet på vägen för att få en väg att gå på utan störande moment är en bit...lång kanske är fel ord att använda men det finns massa skräp i vägen. Hjärtat klappar, pulsen är för hög, min andning får mig att bli rädd för mig själv. Ögonen orkar knappt hållas öppna, Nacken känns som spagetti huvudet får kämpas att hållas upp. Jag vill lätt slå nu eller vrida sönder men kraften saknas inte ens rösten orkar hålla rätt ton. Orden blandas osammanhängande i munnen. Det kryper i benen ibland värker det. En punkt som har plågat mig rätt länge, jag borde träna. Jag borde lyssna på mig själv å mindre på andra. Att unna sig har gett mig överkonsumption av kalorier och 13 extra kilon sedan midsommras...ja det är en faktor som stressar mig. Men det största är att aldrig bli hållen, kramad, omfamnad. Jag försökte dra på ett raggar smile en period....för att se om jag har DET....vilken skrattfest mina demoner fick. Jag lever bara en gång sa nån...å man ska njuta av mat å dryck....jag vinar på sådär runt fyra gånger i veckan....snabba glas så ruset infinner sig snabbt....redan vid fem kan jag va sådär extra glad...å vid åtta har det gått över. Då kommer den där äckliga känslan att jag borde gjort bättre val under dagen....men sagan går på repeat dag efter dag. Jag känner mig gammal och rutten, trött på hjulet, trött på oengageang, trött på lathet och respektlöshet, trött på att ställa upp, trött på mig själv, trött på att finnas, trött på att söka bekräftelse och beröm. Men jag vet inte hur man gör, jag känner att jag sumpar allt själv men känner samtidigt att jag står själv hela tiden. Jag kanske inte vet vad tacksamhet betyder....jag ser inte skogen för alla träden....bla bla bla. Jag är impulsiv och eftertänksam....rädd för att såra så håller hellre skit för mig själv eller gnäller bakom ryggen...feg är vad jag är. Pissdålig på att ta kritik. Jag vågar knappt säga tt inatt sov jag dåligt för att smitta någon med en negativ liten touch. Hur var helgen.....tja vad säger man....allt är ju så jävla sött nuför tiden. Men hur allt än känns och hur mycket jag än känner fel osv så är jag trött....väldígt trött. Vi går mot jul och min bästa högtid...jag ser ingen mysfaktor eller värme...jag vet inte vilken ände jag ska börja i....julklapparna är snart klara iaf till barnen....antar att det är det viktigaste...för dom. Sen om det serveras pasta och köttbullar till Kalle så är ju paketen det viktiga. Jag vet att jag har många omkring mig, men vet ni om hur jag mår och vad jag behöver? Har ni lyssnat? Jag förstsår om det känns svårt men ni kan gå bort från mig...jag kan inte helt å fullt lämna mig själv....Huvudet värker nu , orkar inte gnälla röv mer.....
Jag är väldigt trött
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar